Idag fyller älskade pappa år. 45 år fyller han. Dock så tycker jag lite synd om honom. För det första är det ingen hemma mer än han och jag för att syrran och hennes flickvän skjutsade in mamma till sjukhuset. Japp, hon är där inne igen. Och för det andra så måste han åka och jobba idag. Men jag antar att det är så livet är Man vet aldrig vad som kommer hända och när det händer är det bara att ta smällarna.

Själv sitter jag och får panik över vad jag ska göra i höst. Det vill säga vad jag ska gå för skola, program och inriktning. Är så satans skoltrött så vill egentligen bara hoppa av. För pappa får jag hoppa av om jag börjar jobba eller startar ett eget företag eller så. Men mamma, syrran och de andra vill att jag ska gå klart för att få mina gymnasiebetyg. Sure, jag vill ha gymnasiebetyg, men just nu känns det pest och pina att sitta i skolbänken.

Antar att det löser sig. Ska leka lite i illustrator nu. Hörs sen.