Vi ska inte känna såhär. Du är en del av mitt förflutna. Jag kan inte ta upp det nu. Det kommer aldrig funka.
Men varför hoppas jag med varje liten del av min kropp att det på något konstigt förvridet sätt verkligen ska funka?
Jag har saknat dig, saknat dig som fan. Du svarade att du hade saknat mig också, att du saknade mitt leende och mina ögon. När man fastnar några timmar för mycket med varandra, bara för man trivs så bra i varandras sällskap.

Jag längtar, leende, till nästa gång vi ses.