Jag borde sova. Men här sitter jag igen. På natten, ensam i min säng, och funderar över saker som varit.  Pratade med en person jag inte pratat med på flera månader idag. Konstig stämning.  Jag vill att det ska vara som innan, att vi ska vara som vi var förut. Men så är det inte. Vi är inte samma personer vi var för några månader sedan. Vi har växt upp, vi har mognat, vi har lärt oss att prioritera vad som är viktigt här i livet. Iallafall i våra egna liv.

Vi har lärt oss vad svek är, vad sorg är och inte minst vad smärta är. Vi har saknat, vi har gråtit, vi har älskat och vi har hatat. Allt vi förut delade, allt som vi upplevde tillsammans. Det har vi nu upplevt med andra. Vi är andra personer nu.
Vi har andra liv. Vi har andra vänner.